Lärandematriser – att få eleverna att förstå

Idag på SETT syd var vi på seminarium med Johan Alm som berättade vad han kommit fram till angående matriser efter att ha prövat olika sätt i sin undervisning för att nå ökad måluppfyllelse och ökat lärande hos sina elever.

Hur kopplar jag kunskapskrav till uppgift så att eleverna förstår?

Hur formulerar jag progression så att eleverna själva ser nästa steg?

För att en matris ska fungera för elever och föräldrar behöver den uppfylla tre krav menar Johan Alm;

  • Kunskapskraven ska finnas med
  • Konkretisera vad eleverna ska göra
  • Progressionen ska vara tydlig

Matrisen måste dessutom vara skriven på ett sådant sätt att elever och föräldrar förstår vad den innebär. Som lärare måste du ha klargjort för dig själv hur du vill arbeta med kunskapskraven och hur du tänker att eleverna ska arbeta med arbetsområdet för att eleverna verkligen ska lära sig och inte bara för att du ska kunna göra en bedömning av deras kunskaper.

Johan ställer lite provokativt matriser med perspektiv utifrån BFL ( bedömning för lärande) som han menar mhar ett bedömningsperspektiv mot något han kallar Lärandematriser med perspektiv för ett lärande hos elevernasett-syd-2

Det här var något vi tog till oss och vill lära oss mer om för att implementera i vår egen undervisning.

Linda L och Gunilla M

BFL-arbete

Under året som gått har vi jobbat med BFL tillsammans med lärare ifrån Fäladsgården och ifrån Fäladsskolan. Vi utbytte ideér kring feedback och hur vi ger den. Vi har funderat kring när vi ska ge feedback och hur vi ska ge den. Hur formulerar vi oss när vi ger den till eleverna? Vi har pratat om hur lektionerna ska vara för alla och inte att någon ska känna sig exkluderad. Vi har besökt varandra och det har varit givande att se att vi alla brottas med liknande svårigheter, att hinna se alla och att ge alla någon form av uppmärksamhet. Vi har jobbat med inkludering och hur vi försöker skapa det på bästa sätt. Vad är inkludering och i vilken utsträckning kan vi nå alla?

Vad gör unga på nätet? En kväll med Elza Dunkels,

Elza  Det absolut säkraste för unga på nätet, är att allt kommer upp till ytan och att barn/unga har någon vuxen att vända sig till.

Unga människor som använder internet blir ofta tryggare, de vet hur de söker hjälp och förstår hur saker och ting fungerar.

Det viktiga är vad barn gör på nätet, inte hur lång ”skärmtid man har” menar Elza Dunkels.

Vad är viktig att vi vuxna pratar med vår barn och unga om när det gäller nätanvändande? De här råden ger  Elza.

Ge dem nödutgångar för att komma ur kniviga situationer. De behöver nödutgångar för  att klara sig när det är obehagligt. Det är viktigt att vuxna pratar med barn om vilka strategier de kan ha. Ibland  kan man behöva ljuga tex. ”Nu kom mina föräldrar hem” En vit lögner kan vara användbart för att komma undan något obehagligt.

Våga anmäla, säger Elza. Självklart ska man rapportera kränkningar till  de som organiserar möteplatsen, men också  till vuxna eller vända sig till skolan som kan hjälpa till. Men man bör även anmäla det till polisen.Det är viktigt att vi vuxna prata med barnen om detta.

Ansvarighet menar Elza måste alltid finnas. Man ska tänka att man är ansvarig för olika situationer,  att vi tar ansvar för alla situationer som sker, även de på nätet.

Att använda öppenheten är verkningsfullt. Många ungdomar delar med sig när det kommer kränkningar och får sympati, kärlek tillbaka,

Det är viktigt att vuxna är delaktiga i det som sker och att man har en dialog med sina barn,  så att de vågar prata om vad som sker på nätet

Tack för en givande och intressant kväll.

Nedan förslag för dej som vill veta mer.

Elza 2

STPLN

Ämneskonferens i slöjd 5 april 2016

STPLN, Malmö

STPLN, Malmö

Varje termin träffas slöjdlärare i Lunds kommun för en ämneskonferens. Innehållet på dessa konferenser kan skifta mellan t.ex. föresläsning om bedömning i slöjd, besök av  en designer och workshops av olika slag. Det är alltid uppskattade möten där vi träffar andra  slöjdpedagoger  och får tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyten.

Den här terminen förlades ämneskonferensen till STPLN i Malmö.

”STPLN är en unik mötesplats, ett Makers Space och en inkubator för kreativa projekt som befinner sig i gränslandet mellan det kommersiella, det offentliga och det idéburna.”

Vad som sker i huset förändras ofta och i takt med att nya människor börjar använda STPLN men just nu hittar du följande verksamheter och projekt:

Fabriken – Sveriges första Maker Space med b.la. 3D-skrivare, laserskärare, en CNC-fräs och verktyg för snickeri och tillverkning av kretskort etc.

Grupptrycket – Vår textila verkstad med symaskiner, en stickmaskin och ett screentryckeri

Hub:n – ett gratis Drop-in kontor med kreativa workshopbord, snabbt wifi, mötesrum och billigt kaffe

Cykelköket – En gratis gör-det-själv-verkstad för att reparera, serva och bygga cyklar samt arrangör av kurser och workshops

Cykelbiblioteket – ett folkbibliotek med cyklar för den som vill cykla i lite fler ärenden. VI har el-cyklar, låd-cyklar och en elassisterad fraktcykel.

ÅterSkapa – ett  centrum för kreativt återbruk, utbildning och design

Multirummet – Ett stort rum med scen, sittmöjligheter för ca 150 personer, mobila workshopdiskar, ljud- och ljusrigg och mörkläggningsmöjligheter.

Möjlighet att producera projekt hos oss – STPLN kan användas av fristående producenter, arrangörer, konstnärer och andra människor med kreativa idéer som saknar lokaler och/eller verktyg. Projekten kan vara av större eller mindre karaktär

Kreatech – Fabriken fast för barn. Workshops och kurser där du bland annat får lära dig att bygga, slöjda, programmera och löda. Projektet innefattar också ett omfattande utbildningsprogram för skolor som vi kör tillsammans med Arduino verkstad

 Verksamheten på STPLN drivs fristående på uppdrag av Malmö stad

Källa:http://stpln.se/stpln/stpln-ar/

STPLN är en fantastisk och kreativ oas med andra ord.

Vi slöjdlärare fick en kort presentation av verksamhet och lokaler för att sedan dela upp oss i grupper och delta i workshops. De workshops som erbjöds var Screentryck i Grupptrycks lokaler, 3d-scanning, gjutning och etsning i Fabriken.

STPLN.jpgmindre

Vi introducerades i screentrycksteknik och fick göra ett tvåfärgstryck på laserskurna tyg som kan sys till kassar. Den enkla men väl utrustade textilverkstaden imponerade och efter introduktionen har vi nu tillgång till lokalen och material varje torsdag kväll för fortsatt utforskande.

STPLN1.jpgmindre

I fabriken scannades med 3D-kamera. Bilden bearbetades sedan i ett 3D-program och skrevs ut i 3D-skrivare. Några provade också att arbeta med gravering/etsning av metallskyltar

mindre

3D-figurerna användes till att gjuta formar i silikon eller alginat. Dessa formar kan t.ex användas till att gjuta chokladfigurer, i det här fallet ett porträtt i choklad!

STPLN är en plats som manar till idéer, aktivitet och idéers förverkligande. Vi rekommenderar varmt ett besök.

 

Skolverket skriver så här om skolämnet slöjd:

Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta – även om till­fredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala. Inte ens material­kännedom och vana vid att hantera enkla redskap och verktyg är tillräckligt för att motivera slöjdens plats på schemat. Ämnets ställning bygger snarare på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor som alla människor har användning av.”

I nu gällande läroplan innefattar slöjdämnet fyra kunskapsområden: Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker; Slöjdens arbetsprocesser; Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer samt Slöjden i samhället.

Skolverkets utvärdering av slöjdämnet 2015 säger: ”Eleverna formger och konstruerar i slöjden, och de utnyttjar – och utvecklar – egna referensramar för estetik, design och formspråk. I slöjdarbete lär sig eleverna utifrån erfarenheter av material och olika redskaps egenskaper och möjligheter. Detta processorienterade arbetssätt som kännetecknar slöjdundervisningen hänger nära samman med det som innefattas i entreprenöriell kompetens: initiativförmåga, problemlösning, kreativitet, att våga prova, överväga risker och se möjligheter.”

Den entreprenöriella kompetensen och förmågan att formge bör ses som nyckelkompetenser för livslångt lärande. Kopplingar finns till många områden och yrken. Oavsett om man ska arbeta med programmering, vill initiera sociala projekt, ska försörja sig som hantverkare eller vill bidra i omställningen till ett hållbart samhälle, så är dessa egenskaper och förmågor viktiga.

Vad är makerkultur?

Makerkulturen är precis vad det låter som, en kultur där skapandet står i fokus. Skapandet tar avstamp i slöjd-, hantverks- och uppfinnartraditionen, samtidigt som den anammar modern teknologi som tidigare bara var tillgänglig för industrin. Exempel på detta är 3D-skrivare, laserskärare, CNC-fräsar och liknande. De senaste årens utveckling har gjort sådana teknologier väldigt mycket mer lättillgängliga, vilket har skapat ett tomrum som fylls utav just makerkulturen.

Självklart handlar det inte bara om högteknologi, det är ju skapandet som står i fokus. Dock finns det redan massor med befintliga institutioner för de flesta andra skapandeformerna, vilket är anledningen till att så kallade makerspaces vuxit fram. Ett makerspace (eller hackerspace, kärt barn har många namn) är en fysisk plats där människor träffas för att lära sig, dela med sig och jobba ihop eller enskilt på sina projekt. Ofta finns det gemensam utrustning i form utav verktyg och maskiner, och det kan också arrangeras workshops och kurser.

Källa:http://www.gbgmake.se/vad-ar-makerkultur

 

 

Bett 2016

Galleri

Detta galleri innehåller 3 bilder.

Tre intersiva dagar med föreläsningar, workshops, studiebesök och mässabesök. Bonnie Stewart forskare från Canada föreläste inspirerande om hur vi skapar identitet på nätet och vikten av en digital strategi för hur vi nät verkar. Hon använde David Bowie som exempel … Läs mer

Skolkonferens med Reggio Emiliainstitutet och projektavslut i det nationella Reggio Emilia-nätverket

Under en skolkonferens med temat ”Delaktigt lärande” fick vi ta del av fyra olika berättelser från lika många skolor. Berättelserna visade delaktigt lärande ur olika vinklingar och olika åldrar både inomhus och utomhus, åldersintegrerat och åldershomogent.

Fyra inspirerande berättelser där vi deltagare också var delaktiga genom att vi gjorde gruppvisa reflektioner av varje skolas presentation som de sedan fick ta del av. Det utvidgade lärarkolleget gav skolorna feedback som förhoppningsvis för deras arbete vidare. Ett mycket inspirerande sätt att arbeta som vi kanske kan använda mer av på Backaskolan.

Berättelserna med efterföljande reflektioner gav oss, som fick förmånen att delta, ytterligare inspiration till hur vi kan arbeta med att göra eleverna till ägare av deras egna lärande på hemmaplan.

Vi har även träffats i det nationella nätverket för att avsluta projektet ”Design för delaktigt lärande”. Vi knöt ihop säcken och utvärderade.

Under tiden projektet pågått på Backaskolan har projektet knutits ihop med det pågående BFL-arbetet på skolan, där projektet stått för ett övergripande tankesätt i mötet med eleverna och BFL-arbetet stått för teori och metod.

Lina och Gunilla

Layoutkurs med Karin Gandini

svedala kyrka

Bilden visar Svedalas vackra kyrka. Kursen var på Kyrkskolan.

Hur visar vi vad vi arbetar med i klassen och hur uttrycker eleverna sina kunskaper inom ett arbetsområde? Hur kan vi göra lättöverskådliga och tilltalande planscher?

Ett gemensamt tänk på skolan  hur våra dokumentationer ska se ut med logga, typsnitt och storlek.

Dessa och andra frågor om hur vi kan synliggöra skolans vision fick vi arbeta praktiskt med under en dags workshop med Karin Gandini från Reggio Emiliainstitutet.

Vi fick ta del av några tumregler som att; inte ha för många bilder, tilltalande layout, låta tomrummet tala, enhetligt typsnitt samt inte för mycket information på en och samma plansch.

Vi tar till oss dessa tips och försöker praktisera dem efter bästa förmåga.

Blir det någon skillnad?

Från  Gunilla, Leila, Karin , Sanna, Maria, Agneta och Åse.

 

 

Rethinking Nordic Education in Math

IMG_1844

Konferens på Island 24-27 september

Den här gången bar det av till Island! Vi hade tre intensiva dagar med fokus på rysk matematik i vårt projekt NEM – Rethinking Nordic Education in Math.

The 2015 NEMath gathering and course was held in Reykjavik with almost 30 participants. The meetings were held at Breiðargerðiskóli and the new college in Mosfellsbær.

There were many things on the agenda, and much learned. Silje Linn Bakke did a great job demonstrating practical lessons using developmental learning. We from Lund talked about formative assesment and showed how video recording in the class room can, among other things, benefit the pupils’ self assessment. The schools in Denmark showed how physical games help pupils internalise math concepts.

Materialet, Zankov´s system, finns nu översatt i sin helhet för år 1 och 2 på norska och isländska. Vi väntar fortfarande på översättningen till svenska!

Lena Cronqvist o Katarina Norrgård